Möt Elias: En av NSK:s första integrationsspelare

Tre månader efter det att Elias Qalandari kom till Sverige började han spela fotboll i NSK. Han var 14 år gammal och en av klubbens första integrationsspelare. Idag, 8 år senare, är han heltidsanställd på NSKs kansli, tränare och domare. 

Elias Qalandari.

Elias var bara 13 år när han som ensamkommande kom till Sverige. Tack vare två kompisar som gillade fotboll och som skulle börja i NSK, stod han där helt plötsligt på fotbollsplanen.

Minns du hur det var för dig att som ny i Sverige börja spela fotboll i NSK?
– I början var det lite nervöst, jag visste inte riktigt vad jag skulle göra och jag förstod inte svenska tillräckligt just då för att klara av en övning, säger Elias och fortsätter:

– Men jag hade bra tränare och schyssta kompisar så det gick bra och löste sig.

Hade du någon erfarenhet av fotboll sedan innan?
– Inte organiserat i ett lag. Jag hade mest spelat lite på gatan under min fritid. 

Det blev flera år som spelare i NSK:s P01 lag och det är framförallt ett minne som sticker ut. Det var en bortamatch mot Åkersberga och Ossian Zentio gjorde sin sista match som tränare för laget.

–  Jag ville gärna göra mål då, vilket jag faktiskt sen gjorde. Så då sprang jag och hela laget och lyfte upp honom. 

Vann ni matchen?
– Vi vann matchen och hela serien, om jag inte minns fel, säger Elias skrattandes. 

Drömmen att döma fotbolls-VM

Idag är rollen som domare en stor del av Elias liv. Genom åren har han tagit steg efter steg och är idag huvuddomare på damsidan i division 2 och assisterande i division 1. På herrsidan är han huvuddomare för division 5, och assisterande i division 3. 

Elias dömer sin första match på Norra Real BP 2018.

Varför ville du bli domare?
– Min mentor i Matteusskolan var domare och berättade om hur det var. Redan då hade jag drömmen att döma ett fotbolls-VM. Den drömmen kommer ifrån att kolla på Jonas Eriksson som har dömt i VM, säger Elias. 

Hur tog du första steget till att bli domare?
– Min mentor hjälpte mig att ansöka till Stockholms fotbollsförbunds domarutbildningar. Och med hans urvuxna domarkläder slapp jag köpa det själv. Han fanns även som stöd när jag var osäker på saker, kollade på mina matcher och gav mig värdefulla råd.

I år blev Elias uppflyttad i rangordningen som domare vilket betyder att han får döma på högre nivå och i domarteam om tre personer. Och utöver att han dömer matcher nästan varje helg går han även vidareutbildningar varje år i att vara domare.
– Jag har nyligen gått min domarutbildning för 2024. Utbildningen var i Eskilstuna med övernattning. Vi hade prov på reglerna och sedan pratade vi om tolkningar av dem. Vi fick även göra löptest och jag klarade båda vilket känns skönt och kul, säger Elias med ett leende på läpparna.

Vad är din målsättning som domare?
– Att döma ett fotbolls-VM.  

Från fotbollstränare till kanslianställd

Parallellt med att Elias jobbade som domare började han även som fotbollstränare i NSK.
– Det var min dåvarande tränare Ossian som då var knatte-mini ansvarig i NSK som frågade om jag ville hoppa in och hjälpa till på träningarna, säger Elias och fortsätter:

— Sedan när vintersäsongen började fick jag frågan om jag ville fortsätta som ordinarie och då tackade jag ja, säger Elias, som idag är den som är knatte-mini ansvarig på NSK.

Elias håller i samling under påsklovsläger.

Vad är roligast med mini- och knatteskolan?
– Egentligen är allt roligt. Men om jag ska välja någonting är det att se när barnen är glada och stolta när de lämnar träningen. Just när man kan se att de längtar efter nästa träning.

– När jag är här i Vasastan så träffar jag ofta på många barnfamiljer som känner igen mig och hälsar. Det gör mig väldigt glad och det är kul att de kommer ihåg mig. Det är också en bekräftelse att jag gör något nyttigt.

Glädjen över att vara tränare för små barn var även något som fick honom att välja spår i gymnasiet.
– När jag gick sista terminen i nian så skulle man välja en inriktning på gymnasiet. Jag visste inte vad jag skulle välja så jag pratade med studie- och yrkesvägledaren. Då tog jag upp att jag var knattetränare, vilket ledde till att hon föreslog att jag kunde söka barn- och fritidsprogrammet. Så nu är jag även utbildad barnskötare.  

När Elias gick ut gymnasiet 2021 blev han heltidsanställd i NSK där han har flera ansvarsområden.
– Jag är knattemini-ansvarig och administratör för innebandy, handboll och fotboll. Dessutom är jag med i integrationsarbetet där jag ansvarar för inslussningen av spelare på 9- och 11-spel.

Som ansvarig för knatte- och miniverksamheten ingår det att utbilda ledare.
– Har vi bra och utbildade ledare kommer det att leda till bra och utbildade spelare. Jag gör träningsbesök, kollar på ledarna och försöker hjälpa dem med den erfarenhet som jag har. Jag vet själv hur det var att leda en grupp med 16 barn som är mellan 3-4 år eller 5-6 år.

Från och med i år är Elias även domarutvecklare för klubbens domare på 5-spel. Då tittar han på domarna som dömer sitt första år, ger tips och råd och finns där som stöd för dem.
— Som domare kan man hamna i en utsatt position men då försöker jag tänka att de blir arga på rollen domare och inte på mig som person.

— Samtidigt kan man få mycket uppskattning och jag gillar att få ta ansvar och vara en del av spelarnas fotbollsutbildning, både som människor och spelare. Jag har utvecklats jättemycket som person sen jag började döma. Tillsammans kan vi skapa en bättre matchmiljö.

Vad har du för plan framåt?
— Utöver att döma ett fotbolls-VM har jag också en dröm att någon dag bli polis. Men jag vet inte riktigt när jag ska förverkliga det. Det är andra pusselbitar som måste falla på plats då också. Men jag vill gärna det i framtiden.

Du firar 8 år i NSK i år – hur känns det?
– Jag visste inte det själv haha, förrän några veckor tillbaka när Mia Sjöström som är Integrationssamordnare sa det. Det känns väldigt kul, NSK och fotboll har betytt mycket för mig under hela min resa. Det har varit väldigt kul och jag ser fram emot mera, säger Elias och fortsätter:

– Det finns så många personer som jag vill tacka för deras insatser under min resa. Från lärare i grundskolan och gymnasiet till många inom NSK och många andra. Jag hoppas att de blir glada och stolta över sina insatser. De har varit en stor drivkraft i min resa och har bidragit till den karriär och person jag är idag, både professionellt och privat. Tack till er alla!